KTH catalogue

So yesterday  I finally found the next KTH (Royal Institute of Technology) catalogue which contains information about the different programs that are available on KTH. In the catalogue where also an interview made with me and Jiangwei earlier this fall. The interview is well worth reading (however it is in swedish) even if it contains some wrong facts about the project. So check it out at page 17-18 in  Utbildningskatalog 2011/2012 (2,9 MB).

Picturea of Gustav and Jiangwei from the KTH catalogue 2011-2012

Bilder från Öppet Hus på KTH

I söndags och måndags gick KTHs öppet hus av stapeln, och det kom fram många intresserade, både unga och gamla, fram till vårat bord för att fråga om rymdexperiment och Elektroprogrammet. Här kommer lite bilder från måndagen då Jacob och Joakim från LAPLander bemannade bordet. Sist syns ett av experimenten vi hade framme, Jacobs Stege, där en ljusbåge rör sig uppåt mellan två elektroder.

oppethus1

oppethus2

oppethus3

oppethus4

Sugen på att veta mer om KTH och SQUID?

Besök oss vid Elektrotekniks bord på KTHs Öppet Hus nu på söndag mellan 12-15 och måndag 14-17! Förutom att kika på plasmaexperiment och peta på rymdinstrument kan ni även ställa frågor och få information om alla de utbildningar KTH erbjuder, och lyssna på populärvetenskapliga föreläsningar om allt möjligt!

Mer info och program bakom länken

Ses där!

Come meet us and learn more about KTH at the Open House event, this Sunday from 12 to 15 and Monday from 14 to 17 at the info Center and E-Building, near Valhallavägen. See you there!

Team SQUID Del 4 – Mario Valle

Mario i bergen nära Incastaden Machu Picchu i Peru

Nu är det Marios tur, som med sin expertis gör simuleringar på bl.a. trådantennsutfällningen och utskjutningen från raketen, och dessutom ansvarar för den mekaniska designen av trådantennsutfällarna (de så kallade SCALE Wire Boom Deployers).

Hello Mario! How old are you, and where are you originally from?

I am 24 years old and from Vitoria (Gasteiz in basque), a small city in the north of Spain, not very far from the border with France.

What is your role in the SQUID project?

As responsible of the Dynamical modelling, I am in charge of developing a model of the deployment phase of the wire booms, in order to be able to specify the strategy that will minimize the final oscillations. I will also have to investigate the trajectory followed by the FFU once it is ejected, to make sure that the rocket will not collide with it during the flight.

I am also responsible of the boom system design and testing. The SCALE system (the mechanical device that will deploy the wire booms) is complex, and one has to make sure that the system works properly and with high reliability. To do so, a good design and extensive testing is required.

What did you study at your previous college, and what are you studying now here at KTH? What made you choose to study here?
Before coming to KTH I studied Ingeniería Técnica Aeronautica (BSc in Aeronautical engineering) in Madrid. After finishing it i worked for one year at INTA, the Spanish aeronautical research center and I realized that it was too early to start working, so I started looking for Master Degrees. I found the MSc in Aerospace engineering at KTH, which is one of the best universities in Europe and provides free education, so it did not take me much time to realize that it was the best choice, so I applied, I got accepted and here I am.

How did you come to join the SQUID team?

I have some friends that last year where enrolled in different REXUS projects (LAPLander and Suaineadh) and I was aware of how interesting those programs are. As I am doing my thesis related to MEFISTO, a wire boom system based on the same concept as the one we are going to use in SQUID which is going to be launched with the BepiColombo mission I had a good opportunity to join the program and apply the knowledge I was gaining from my thesis work, and learn a lot of new things, which is actually what is happening.

Where and with what do you hope to be working in ten years’ time?

Where, no idea. But I have it clear that I want to work in the space business.

Worst space movie ever?

Battlefield Earth. I saw it one of those Sundays that you have nothing to do. I lost 2 hours of my life.

Team SQUID Del 3 – Jiangwei Huang

Dags för Jiangwei, mekanisk designer som är en hejare på att CAD:a. Rykten gör gällande att han har dille på robotar och har tävlat i robot-cup i Kina! 

Hey Jiangwei! How old are you, and where are you originally from?

I’m 24 and from Shanghai, China.

What is your role in the SQUID project?

General Structure/CAD

What did you study at your previous college, and what are you studying now here at KTH? What made you choose to study here?

Well, I once majored in mechanical engineering and automation in college, and now I’m studying on engineering mechanics. Good education and positive research atmosphere makes me choose to study here.

How did you come to join the SQUID team?

Got the information of REXUS from our coordinator, and applied, lucky to be involved.

Where and with what do you hope to be working in ten years’ time?

Maybe I would be back to China for work, in the field of aero vehicle design or robotics.

Worst space movie ever?

Hardcore problem, no idea, each space movie I saw is great, especially ”The Astronaut Farmer”, which encouraged me a lot.

Team SQUID Del 2 – Gustav Casselbrant

Här är mannen utan vars fina projektplanering arbetet med SQUID snabbt skulle förvandlas till dyr lekstuga. Dessutom assisterar han teamets elektronikgeni Mónica med den analoga elektroniken och motorstyrningen.

Hej Gustav! Hur gammal är du, och varifrån kom du innan du började plugga här i Stockholm?

Jag är 25 år och kommer från Täby, också här i Stockholm.

Vad är din roll i SQUID-projektet?

Project manager / Electronics.

Vad läser du på KTH, och varför valde du att plugga just här?

Jag läser elektroteknik. Anledningen till att jag började där är egentligen en ren slump. Jag valde från början att läsa IT eftersom jag, tillsammans med några vänner drev några olika företag inom webbranchen. Företagandet tog emellertid överhanden och jag bestämde mig snart för att satsa vidare på detta. Efter ett par år kände jag att jag ville komma vidare med mina studier och det var därför naturligt att återigen börja på IT. Nu hade dock ett antal förändringar på programmet gjorts och för att ta igen de missade kurserna, framförallt matte, så bestämde jag mig för att läsa dessa med elektroteknik eftersom deras tidsplan helt enkelt låg bättre. Redan första dagen träffade jag ett antal personer som jag genast klickade med, dessutom insåg jag att den linjen som jag själv hade dömt ut som gammalmodig och tråkig faktiskt var oerhört intressant och spännande. Därför tog jag beslutet att byta till elektroteknik, vilket visserligen inte visade sig vara helt enkelt. Nu går jag tredje året och många av de vänner som jag träffade de första dagarna på mattekursen pluggar jag nu fortfarande med.

Vad fick dig att gå med i SQUID-teamet?

Nickolay, vår handledare, berättade om projektet under en kursmässa för Elektrostudenter. Projektet lockade mig då det skulle förena teori med praktik och dessutom rörde ett gammalt intresse, Rymdteknik.

Om du tänker dig fram tio år, vad skulle ditt drömjobb vara?

Jag skulle vilja arbeta med projektledning inom ett inte allt för stort men tekniktungt företag. Gärna inom rymdteknik 😉

Sämsta rymdfilmen?

Har inte en aning men Apollo13 är en gammal favorit!

Team SQUID Del 1 – Jacob Michelsen

Det här är första delen av en serie inlägg där varje medlem av teamet får berätta lite mer om sig själva. Först ut är Jacob Michelsen, ansvarig för bloggandet och teamets ansikte utåt.

Hej Jacob! Hur gammal är du, och varifrån kom du innan du började plugga här i Stockholm?

Jacob på utflykt långt ut i öster

Jag är 24 år och kommer från Södertälje strax utanför Stockholm. Det var inte långt till KTH, med andra ord!

Vad är din roll i SQUID-projektet?

Jag är Team Leader, vilket i praktiken främst innebär att jag är kontaktperson utåt för projektet. Jag har också ansvarig för outreach, så det är jag som håller ordning på bloggar som denna och planerar utflykter och aktiviteter med skolor och mässor. PR är en mycket viktig del av ett REXUS-projekt!

Det är också jag som har sista ordet vad gäller all den dokumentation som ska skrivas i ett rymdprojekt som detta. Och tro mig, det är mycket!

Vad läser du på KTH, och varför valde du att plugga just här?

Jag läser farkostteknik, inrikting rymd. När jag var liten brukade jag säga att jag ville bli uppfinnare, och jag har alltid varit nyfiken på i stort sett allting. Att bli någon form av ingenjör kändes naturligt, och KTH låg både nära och är en av de bästa skolorna i Sverige för detta. Rymdprojekt i sig bjuder på väldigt intressanta utmaningar. Sen ska vi inte glömma att studentlivet här också lockade en hel del!

Vad fick dig att gå med i SQUID-teamet?

Efter något år på KTH insåg jag det här med rymdprojekt var något för mig, eftersom de är väldigt utmanande och något utöver det vanliga. När jag såg flygbladen om detta sondraketexperiment visste jag att det här var en bra chans att få in en fot i dörren på rymdindustrin, så jag ansökte.  Det visade sig att det var ett mycket mer spännande experiment är jag hade kunnat drömma om i ett studentprojekt!

Om du tänker dig fram tio år, vad skulle ditt drömjobb vara?

Jag siktar helhjärtat på rymdindustrin. Jag skulle verkligen vilja jobba för svenska Rymdbolaget eller något spännande nytt rymdföretag här eller ute i Europa. Det var riktigt inspirerande att besöka ESA i Holland nu före julen och hänga på Esrange förra veckan!

Sämsta rymdfilmen?

Jag är svag för 2001, men sämsta? … Det måste väl vara någon av de nya Star Wars-filmerna.

Liten berättelse om Luftkuddesystemet

Hej jag heter David Bergman och är ansvarig för Luftkuddesystemet, motorer och rörliga delar på SQUID. Här i min första blog-post tänkte jag fokusera på att ge en inblick i hur vårat luftkudde (eller airbag) system kommer se ut och fungera.

För att SQUID ska kunna genomföra sitt uppdrag som är att samla data om utfällningen av trådbommarna/trådantennerna som ska mäta elektriska fält i jonosfären kommer hela mätplattformen separeras från raketen uppe i rymden. Detta innebär att den kommer att falla tillbaka till jorden med all information samlad lagrad ombord i sina minnen. För att inte minnena och spårningssystemen ska skadas måste vi se till att enheten inte skadas när den slår i marken igen. Detta och att man vill kunna återanvända enheten är orsaken till varför vi måste utveckla och bygga ett system som kan dämpa nedslaget på markytan och skydda lasten.

SQUID är i självaste verket ett uppföljningsprojekt på ett annat projekt som heter LAPLander som står för “Lightweight Airbag Protected Lander” d.v.s. Lätt luftkudde skyddad landare. Vad LAPLander har gjort är att designa, utveckla och bygga ett system som ska sakta ner enheten och se till att dämpa nedslaget och skydda enheten. Detta projekt kommer att skjutas upp nu i mars så vi väntar spänt på resultaten från det riktiga flygprovet eftersom det kommer avgöra om vi får jättemycket eller mindre arbete att göra med att förfina och fixa saker i systemet. Förutom flygtestet ombord på REXUS ska LAPLander också göra ett falltest från helikopter vilket kommer blir mycket spännande och vi hoppas alla det ska gå mycket bra.

Så hur ser då detta system ut? Först har vi den snurrande plattformen visad här nedanför:

Vi tar bort lite av enheterna från bilden ovanför och har då kvar den kubformade elektronik-boxen i mitten som kan ses här nedanför, denna kan sägas vara hjärtat i plattformen. I varje hörn av boxen sitter en tank fast som är trycksatt med hjälp av kolsyre-is. Dessa tankar är de som ska blåsa upp luftkuddarna och hålla fast dem i plattformen.

Vid en viss höjd kommer tankarna att öppnas och blåsa upp luftkuddarna så att hela enheten får utseendet som i bilden som visar  en tidig prototyp:
De fyra ringarna är alltså självaste luftkuddarna som ska dämpa och skydda plattformen vid nedslaget till markytan. Men enheten faller också väldigt fort och ytterligare en åtgärd för att dämpa fallet är alltså att sakta ner fallet. Detta görs genom att mellan de fyra ringformade luftkuddarna har ett tyg sytts fast som kommer att luftbromsa hela plattformen under fallet vilket ser ut på följande vis, bilden nedan är på en tidig prototyp:

Detta är då vårat luftkudde system som ska se till att vi får tillbaka vår viktiga information oskadad. Slutligen vill vi också visa ett par videos på några av de tidigare testerna på uppblåsningen av luftkuddarna genomförda av LAPLander teamet, se o njut 🙂

Uppblåsningstest vid avdelningen för rymd och plasmafysik på KTH

Uppblåsningstest hos tysklands rymdstyrelse DLR i Bremen

Vad vi i SQUID nu väntar på är att LAPLander ska få genomföra sin flygning så att vi tillsammans kan utvärdera hur väl systemet fungerade, vad som kan förbättras och vad som kanske helt ska ändras. Detta gör att jag just nu försöker jobba väldigt nära med LAPLander-teamet för att lära mig systemet och få inblick i eventuella problem och svårigheter på ett tidigt stadium så att när det till slut blir vi som är ansvariga för systemet vet vad som ska göras.

Teamet bakom projektet

Här kommer lite info om vi som är med i SQUID-projektet. De närmaste veckorna kommer vi även belysa de olika medlemmarna i separata inlägg.

Gustav Casselbrant Gustav Casselbrant

Utbildning

  • Civilingenjör i Elektroteknik, KTH Valhallavägen (3:e året av 5)

Huvudansvarsområde

  • Projektledning

 
 

Jacob Michelsen Jacob Michelsen

Utbildning

  • Civilingenjör i Farkostteknik, KTH Valhallavägen (3:e året av 5)

Huvudansvarsområden

  • Dokumentation
  • Outreach/PR

 
 

Mónica Alaniz Mónica Alaniz

Utbildning

  • Masterutbildning i System on chip design (2:a året av 2), KTH Valhallavägen
  • Computer Engineer, Universidad Nacional Autonoma de Mexico (UNAM), Mexico.

Huvudansvarsområde

  • Elektronik och mjukvara

 

Mario Valle Mario Valle

Utbildning

  • Masterutbildning i Aerospace  (2:a året av 2), KTH Valhallavägen
  • Aeronautical Technical Engineer, Universidad Politécnica de Madrid, Spain
  • Arbetserfarenhet: Trainee ett år vid structures and mechanisms department vid INTA, Spanien.

Huvudansvarsområden

  • Utveckling och testning av trådbom/trådantennsystem
  • Dynamikmodellering/simulering

Jiangwei Huang Jiangwei Huang

Utbildning

  • Masterutbildning i Engineering Mechanics (1:a året av 2),KTH Valhallavägen
  • Mechanical Engineering and Automation,Shanghai University of Engineering Science, Kina

Huvudansvarsområden

  • CAD/Mekanisk design
  • Chassi

David Bergman David Bergman

Utbildning

  • Masterutbildning i Aerospace Engineering (1:a året av 2), KTH Valhallavägen
  • Flygingenjör, Mälardalens Högskola

Huvudansvarsområden

  • Motorer och rörliga delar
  • Airbagsystem

Mark Honeth Mark Honeth

Utbildning

  • Masterutbildning i Space Science and Technology, Luleå Tekniska
    Universitet, (2:a året av 2)
  • Bachelor of Science in Engineering in Mechatronics, University of Cape Town (UCT), Sydafrika

Huvudansvarsområde

  • Instrument för mätning av elektriska fält

Vira Pronenko

Utbildning

  • Extern doktorand, avdelningen för Rymd och Plasmafysik (SPP), KTH Valhallavägen.
  • Även doktorand vid Lviv Centre of Institute of Space Research, NASU/NANU, Lviv, Ukraina.
  • Radio Engineer, Lviv Polytechnical Institute, Lviv, Ukraina

Huvudansvarsområden

  • Instrument för mätning av magnetiska fält (Uniprobe)

Välkommen till projekt SQUID!

Hej! Vi är ett internationellt gäng av studenter som har två saker gemensamt. Vi pluggar alla på KTH, och vi brinner för rymden!

Under hösten fick vi reda på att man tänkte sätta ihop ett projektteam för att utveckla ett experiment som verkligen skulle få flyga i rymden, tack vare ett samarbete med svenska Rymdstyrelsen och tyska DLR, tillsammans med ESAoch Rymdbolaget. Det här är någon man som student bara kan drömma om, och snart hade vi sex studenter samlats hos SPP, KTHs avdelning för Rymd och Plasmafysik.

Vårt projekt går kort och gott ut på att utveckla ett experiment som visar vägen för en ny sorts mätplattform som gör det enklare att göra mätningar av “rymdväder”. Sånt rymdväder ser vi här på jorden mest som vackert norrsken, men uppe bland satelliter kan häftiga solstormar och samlingar av laddade partiklar i jordens magnetfält störa systemen, vara en fara för astronauter,  och faktiskt orsaka riktig skada. Det är därför viktigt att samla in data där uppe så vi kan förstå dessa fenomen bättre, men vanliga raketer och satelliter är dyra och kräver mycket lång förberedelse.

Vår mätplattform är stor som en större sockerkaka, ungefär 24cm i diameter och väger mindre än tre och ett halvt kilo. Den ska skickas upp med en fem meter lång så kallad sondraket från raketbasen Esrange utanför Kiruna. På väg upp kommer den skjutas ut från nosen på raketen och fortsätta glida upp till en höjd av nästan 90 km. Det är 8 gånger högre än ett passagerarflygplan!

Namnet SQUID står för Spinning QUad Ionospheric Deployer, dvs nåt som snurrar och fäller ut fyra saker uppe i jonosfären, högt över jorden, och det är precis vad experimentet ska göra. Raketen den skickas upp med snurrar för att hålla sig stabil, så vår plattform kommer också snurra när den skjuts ut. Detta använder vi för att rulla ut de fyra mätantennerna, trådbommarna, som ska användas för att mäta elektriska fält. Med sig har sonden även mätare för magnetiska fält, och en massa accelerometrar och gyron så vi kan se hur trådbommarna uppför sig när de fälls in och ut. Detta är vi väldigt nyfikna på, och vi ska berätta mer om detta i ett senare inlägg! Vi kommer även filma utskjutningen med en liten kamera som sitter på raketen.

Tanken är att flera såna här plattformar ska kunna släppas från samma sondraket i framtiden, så man kan mäta på flera platser samtidigt uppe bland de elektriska och magnetiska fälten. Problemet är att det då blir svårt att samla in datan via radiokontakt med sonderna, och därför måste vi visa att en sån liten sond kan byggas så den klarar att falla tillbaka till jorden och kan hittas ute i vildmarken. Efter att vår lilla plattform dragit in trådbommarna igen och bromsats upp av atmosfären på vägen ner (då ytan blir upp till hundra grader varm av friktionen mot luften!) ska den fälla ut ett system av luftkuddar som spänner upp en fallskärm. Skärmen bromsar upp fallet, och luftkuddarna tar emot den vid nedslaget. När den landar börjar den skicka iväg sin GPS-position och aktiverar en spårningssändare, lite som en sån som används när man spårar märkta djur i skogen. Vi kan då åka ut med helikopter och hämta hem plattformen så vi kan tanka ut den insamlade datan.

Nästa inlägg kommer handla om vi studenter i Team SQUID. Håll ögonen på den här bloggen!